Utmarksmuseet ligger längst upp i norra Värmland. Museets dragplåster är Pilgrimstapeten, en 40 meter lång bonad, broderad av arbetslösa kvinnor. Tapeten skildrar pilgrimsleden från Hammarö till Trondheim. Pilgrimstapeten är Sveriges motsvarighet till Bayeuxtapeten. På museet visas även konstutställningar och utställningar om jakt och fiske, som på olika sätt skildrar människornas liv i bygden, förr och nu. Temat varierar vanligen år från år.
Museets säter, Ransbysätern, är en samling timrade hus där berättelser, möten och minnen om glesbygdens kulturarv kommer till liv. Ransbysätern är tillgängligt under sommarsäsongen.
Norra Värmland, kultur och natur
Norra Värmland utgör ett gigantiskt kulturlandskap, ett av Sveriges fornlämningstätaste områden. Efter det att inlandsisen släppte sitt grepp för 8000 år sedan har folk jagat, fiskat, samlat. Nordvärmland upplevde sin storhetstid kring 1000-talet i samband med järnframställningens framsteg. Myrmalm förädlades och gränshandeln var livlig. Norra Värmlands marknadsanpassade bönder försåg norska stormän och vikingar med ämnesjärn till vapen. Kyrkorna i norr smyckades med utsökta skulpturer av kringresande mästare.
Att leva och försörja sig i skogens utmarker krävde mycket av människorna. Det var därför nödvändigt med samarbete och det ledde till att människor i skogsområden levde i ett jämlikare samhälle än folk på slättbygder. Björn, varg och lodjur finns i norra Värmland. Sveriges älgtätaste område ligger i museets omgivande skogar. Fångstgropar för älg förbjöds i lag 1864. De flesta älggropar här är från 1000-talet, den äldsta är 5000 år. En rekonstruerad fångstgrop finns på museiområdet.
Om oss
Utmarksmuseet drivs som en ideell förening och har cirka 300 medlemmar. Museet öppnade 1993. Vill du stödja Föreningen Svenskt Utmarksmuseum? Bli medlem!